Den stundande konjunkturuppgången kan vara gryningen till en ny 40-årig ekonomisk era. För Sverige betyder det att en period av hög inflation, stark jobbtillväxt, nya branscher och stora offentliga investeringar väntar runt hörnet.
Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, förutspådde flera år i förväg att en djup kris hotade världsekonomin under åren kring 2010. Han fick rätt.
I boken ”Tankar kring cykler” från 2006 redogör Lennart Schön för teorin om cirka 40 år långa strukturcykler och djupa omställningskriser i skarven vid varje ny cykel.
Enligt teorin står nu nästa strukturskifte för dörren.
”Jag har sagt att man kan förvänta sig en botten och vändpunkt mellan 2010 och 2015”, säger Lennart Schön.
Idén grundar sig i kriserna på 1890-talet, 1930-talet och 1970-talet. Dessa föregick avgörande genombrott för den industriella revolutionen respektive elektrifieringen och ”it-revolutionens första våg”.
De senaste årens kris är alltså inte bara en finanskris, utan en mer grundläggande omställning i ekonomin, menar Lennart Schön.
Han ser det senaste dryga decenniet av jobbfattig tillväxt och underliggande deflationstryck i Västvärlden som stöd för att ett nytt strukturskifte är på gång.
”Den period vi nyss haft har starkt präglats av ökad produktivitet, med en relativt stark tillväxt som inte genererat så mycket sysselsättning. Det tenderar att komma i slutfasen av en strukturcykel då vi blir alltmer effektiva.”
När en ny strukturcykel drar igång vänder ekonomin tvärt mot en investeringsboom som driver upp inflationstrycket med ett sug efter kapital och arbetskraft. Det sena 1800-talets järnvägsutbyggnad liksom väg- och bostadsbyggandet i 30-talskrisens kölvatten är mönster som går igen, anser Lennart Schön.
”Vi är i motsvarande fas idag. Det finns enormt eftersatta behov i infrastrukturen, i hela Västvärlden.”
Den nya strukturcykeln kommer att präglas av tekniksprång i det han kallar ”it-revolutionens andra våg”. De öppnar för både krav och möjligheter att bygga ut långt snabbare datanät och persontransporter, liksom nya sätt att digitalisera vård och utbildning.
”It-revolutionen har hittills påverkat produktionen och konsumtionen. Nu kommer stora samhällstillämpningar mer på tapeten. Det är i linje med tidigare strukturcykler, från radikala innovationer i ett första skede till breda samhällslösningar i nästa.”
Han avstår från att spekulera i nya uppfinningar, men ”allt mindre informationstäta enheter” uppkopplade mot allt kraftigare datasystem har samhällsomvälvande kraft i stil med järnvägen, elektrifieringen och bilismen, menar Lennart Schön.
Samtidigt försvagas produktivitetsutvecklingen i en uppstartsfas när nya branscher tar större plats i ekonomin.
”I Sverige är det branscher som läkemedel och medicinteknik, media och underhållning i bred mening, och konsulttjänster kring it-system.”
I uppsvinget av en ny strukturcykel förväntas jobbtillväxten typiskt sett gå starkt och produktivitetsökningen vara svag. Det är en ganska precis beskrivning av 2013, då sysselsättningen steg överraskande snabbt trots trög BNP-tillväxt.
”Det är svårt att säga att vi är inne i en sådan fas, bara för att det varit så det senaste året. Men det pekar åt det hållet”, säger Lennart Schön.
Vad väntar i så fall på finansmarknaderna?
”Inledningsfasen blir darrig, så länge det fortfarande är ganska oklart vilka de starka tillväxttrenderna blir och vilka roller olika delar av världsekonomin kommer att spela.”
