En av mina investerare säger ofta: “man skall handla när det rinner som mest blod på gatan!”. Början av 90-talet var precis en sådan tid. Efter den galna ruschen som kom under 80-talet då man tagit bort flera regleringar på kreditmarknaden slutade allt i en stor krasch och 90-talskrisen.
Fastighetsvärlden anordnade en fastighetsdag den 17e maj 1990. Under dagen hade Claes Hägg (docent i ekonomi) ett föredrag där han konstaterade att svenska fastigheter borde sjunka med mellan 30 och 40% i värde.
Hans föredrag hade sån inverkan på många av lyssnarna att de direkt började sälja av fastigheter. Priserna började sjunka snabbt och många förlorade mycket pengar.
För att göra det ännu svårare under dessa tider genomförde regeringen en ny skattereform där de minskade avdragsrätten för räntor från 50% till 30%. Det gjorde lånen nästan dubbelt så dyra över en natt.
När priserna började falla var man generellt övertygad om att centrala fastigheter av hög kvalité skulle stå sig bäst. Något som visade sig felaktigt. Kommersiella fastigheter i Stockholm sjönk med mellan 70 och 80 procent i värde. Mer lantliga motsvarigheter med mindre än hälften.
Många banker och låneinstitut förlorade stora pengar då de lånat ut för frikostigt. För att inte gå omkull fick skattebetalarna hjälpa bankerna genom den så kallade “bankakuten”. Notan slutade på ca. 64 miljarder kronor..
Totalt gick nära 1000 fastighetsbolag i konkurs och bankerna fick stora fastighetsbestånd på halsen som de drev genom pantvårdsbolag. Det var när dessa bestånd skulle säljas många av de idag största svenska fastighetsägarna började på sina karriärer. Ett par exempel på fastighetsbolag som föddes ur askan efter krisen är Kungsleden, Castellum, Diligentia, Balder och Norrporten.
Den värsta krisen sägs ha varit över runt 1994. Ekonomin återhämtade sig dock extremt sakta med en låg konsumtion (eftersom folk var rädda och sparade väldigt mycket) och en hög arbetslöshet.
Hela 90-talet var dock inte lika försiktigt och återhållsamt. Under de senare åren växte mängder med nya IT-bolag fram. Dessa bolag lockade mängder med stora investerare som alla ville in i den nya heta branschen. Bolagen övervärderades kopiöst vilket ledde till att ännu fler ville med. Börserna rusade och innan man visste ordet av hade en ny bubbla blåsts upp. IT-Bubblan.
Precis som med fastighetsbubblan under 80-talet var situationen ohållbar och vid sekelskiftet hände det igen. Ny krasch. Ny deflation och mer dåliga tider.
De cykler som vi sett under historien tenderar att upprepa sig. Igen och igen. Ekonomin går upp. Alla vill vara med. Regeringarna hjälper till att putta på. Situationen blir ohållbar. Så en krasch. Sen börjar allt om igen!
Vi vet att det är så. Vi vet att det kommer fortsätta så. Att handla när det rinner som mest blod på gatan är ett bra motto som kommer göra oss mycket pengar i framtiden, så kom ihåg det!
(källor: SCB, Wikipedia, Dagens Industri, Fastighetsvärlden, Sveriges Radio)