Årtiondet inleddes med IT-bubblan. En rad IT-Bolag hade övervärderats med totalt omkring 300 miljarder kronor. 
I och med kraschen försvann enorma värden ur de enskilda IT-bolagen.
Framfab tappade 37,4 miljarder kronor vilket motsvarar ett Atlas Copco. Effnet tappade motsvarande ett NCC och ett Boliden tillsammans. Utfors ett SKF och Enea ett SSAB. Det är gigantiska siffror.
Efter finanskrisen utvecklas den svenska ekonomin något lugnare under en kort period även om IT-bubblans sviter inte sitter i särskilt länge.
Under 2000-talet förändras Sverige en hel del. Världen blir fort mer global och mycket fokus hamnar snart på import och export.
Export av stål, pappersmassa och timmer ersätts till stor del av tjänster, IT och telekommunikation. Och det går bra. Exportsektorn ökar kraftigt och vi får i Sverige en flera år lång stadig inflation.
Bostäderna följer också de med den ekonomiska utvecklingen i landet och vi har under hela 2000-talet en stadig utveckling av priserna på våra svenska fastigheter.
Diagrammet nedan visar en inflationsjusterad utveckling av priserna på svenska bostäder från 2000 till 2012:
2000-talet löper så på ganska odramatiskt och smidigt. Allt verkar lugnt och vi tycker oss ha kontroll på läget. Ända tills vi får lära oss vad det innebär att vara en del av vår idag så globaliserade värld..
Den finanskris som skulle komma att drabba oss och så gott som hela världen började i USA. Bankerna där sysslade med något som kallas för “subprime” lån. Det är en typ av fastighetslån med sämre säkerhet.
Tanken med den här typen av lån var att fastigheterna skulle utgöra säkerheten och att man då borde kunna skjuta på ränta och avbetalningar en bit in i framtiden då fastigheten teoretiskt skulle ha ökat i värde.
Många lån som dessa klumpades sedan ihop och handlades som investeringar. De såldes mellan banker och olika aktörer inom finansbranschen under flera år. Det var till stor del detta som skulle sätta hela världens ekonomi i gungning.
Ett par faktorer som raserade systemet var den oväntade uppbromsningen i prisutvecklingen på bostäder, osäkerheter inom sysselsättningen (arbetslöshet gör det svårt för flera att betala sina lånekostnader) och det faktum att ingen visste vem som satt på bra eller dåliga lån i de stora paket som handlats.
Flera amerikanska banker blev nervösa. Något man ser på de räntor man började ta för upplåning mellan varandra. Den stora ökningen av dessa räntor gjorde alla lån mycket dyrare vilket gjorde situationen ohållbar och finanskrisen var ett faktum.
Ekonomisk instabilitet sprids som en löpeld och vi får i Europa stora problem då bankerna här dels investerat i amerikanska “lånepaket” och också själva lämnat iväg pengar lite för lättvindigt. I flera länder tvingas regeringar gå in och köpa upp banker som håller på att gå omkull och det går bitvis så långt att hela länder är på väg mot konkurs. Island, Grekland och Spanien är ett par exempel.
Eurosamarbetet får sig en törn och går nästan under, fastighetspriserna rasar på flera håll och arbetslösheten når rekordnivåer över hela Europa.
Krisen är precis som tidigare gånger ett resultat av statliga regleringar, finansiell girighet och masspsykologi. Det är såhär världen fungerar, och det gillar vi! Som jag sagt förut, bara vi vet om det så kan vi använda det till vår fördel!
(källor: affärsvärlden, ekonomifakta, wikipedia, sveriges radio, dagens industri)
